Falcon funds.

Vem bär ansvaret för

miljardsvindeln?

Förvånansvärt lite har skrivits om Falcon Funds, trots att det är ett av de största bedrägerierna i svensk historia. Denna artikel får ses som en sammanfattning av saken.

Ekonomijournalisten Jens B. Nordström har skrivit boken "Det stora pensionsrånet - miljardsvindeln i Falcon Funds", som berättar hur ett fåtal personer kunde råna 21.000 pensionssparare på miljarder.  Boken är mycket underhållande, inte minst tack vare skildringen av det färgstarka skurkgalleriet. Faktakollen är övertygande.

Rättegång och domar

För flera av bedragarna slutade det med kännbara fängelsestraff (mellan 5 och 7 år) för grovt bedrägeri, trolöshet mot huvudman och penningtvätt. Tingsrätten konstaterar att brottsligheten varit mycket välplanerad, systematisk och avsett stora värden. Enligt domarna ska de skyldiga återbetala betydande belopp till de lurade pensionsspararna.

Hjärnan bakom upplägget, Emil Emir Persson, är en energisk och streetsmart man i 30-årsåldern med smak för snabba pengar. Han har numera bytt namn till Max Serwin. Chefen för penningtvätten heter Afram Gergeo. Den tredje huvudpersonen är Mark Bishop.

Hur gick det till?

Falcon Funds registrerade 2019 tre olika PPM-fonder på Pensionsmyndighetens Fondtorg. Totalt fanns det då ca 800 fonder att välja på. Fonderna stod under tillsyn av PPM. Åtminstone trodde man det... 

Brottsplanen var egentligen ganska enkel, men den hade en stor brist, nämligen att Falcons aktiviteter lämnade efter sig massor med elektroniska fotavtryck som inte går att sudda ut.  Såhär gick det till (något förenklat):

Utöver de tre PPM-fonderna hade Falcon också ett telemarketingbolag och ett bolag på Malta som kunde handla med värdepapper. I första skedet satte man igång telemarketingänget med att systematiskt ringa upp och övertala intet ont anande PPM-sparare att att ge ifrån sig inloggningsuppgifterna. Beväpnade med koden gick bedragarna in på PPM-spararnas konton och bytte ut innehavet till någon av Falcon Funds fonder. Förvaltningsinkomsterna ökade raskt i takt med att det förvaltade kapitalet ökade. Här kunde man ha stannat upp och nöjt sig. Men icke.

I brottsplanens steg två gäller det att komma över spararnas kapital också. Det av Falcon kontrollerade Malta-bolaget fick köpa på sig dåliga värdepapper som sedan såldes vidare till Falcons tre PPM-fonder (dvs pensionsspararna) för nära 5000 gånger inköpspriset. En lysande affär alltså, för Malta-bolaget, som sedan på omvägar kunde överföra hundratals miljoner till bedragarna, eller tjuvarna om man så vill, för de har ju faktiskt stulit spararnas pengar. Huvuddelen av pengarna saknas fortfarande.

Ansvaret?

Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen tvår sina händer och försäkrar att de gör allt för att hitta pengarna. Jag tror inte de kommer att lyckas, även om en mindre del faktiskt har återfunnits.

Åter till den första frågan: Vem ska hållas ansvarig för att detta kunde hända? Mitt svar: Pensionsmyndigheten såklart. De bör ersätta spararnas förluster pga bristande kontroll av aktörerna på PPM-torget. Att finnas med på PPM-torget gav legitimitet åt bedragarna. Man uppfattade det som en OK-stämpel. Även riksdagen ska ha kritik eftersom man inte tänkt igenom riskerna ordentligt. Kanske fick Pensionsmyndigheten ett omöjligt uppdrag att hålla koll på 800 pensionsförvaltare.

Epilog, december 2025

Högsta domstolen meddelar att de inte tar upp fallet. Motivering saknas.